Välenviken ligger längst in i Askimsfjorden vid Stora åns utflöde i havet, inramad av stadsmiljön i Askim och Västra Frölunda. Den har ända fram till mitten av 1900-talet utgjort ett odlingslandskap med strandängar och åker-marker. Därefter har jordbruket successivt försvunnit. Detta medförde att Välenområdet till stora delar växte igen och växt- och fågellivet förändrades. Konkurrenssvaga strandängsarter gick tillbaka medan vass och buskar blev allt mer dominerande. Delar av Välenområdet förblev dock oexploaterat och det äldre kulturlandskapets värden har i viss utsträckning bevarats. Med tiden blev området känt för sitt rika fågelliv. I Göteborgs Natur- och kulturvårdsprogram från 1979 klassades det som ett område av stort regionalt intresse för fågellivet.
Kommunfullmäktige beslöt redan 1972 att uppdra åt Byggnadsnämnden att utarbeta ett områdesprogram för Välenområdet. Beslutet grundades på en motion som utgick från en framställan till fullmäktige från ett antal föreningar om att bevara och restaurera Välenområdet som natur- och strövområde. Med anledning av fullmäktiges beslut upprättade Stadsbyggnadskontoret 1973 ett preliminärt förslag till områdesprogram för Välenområdet. Den västra delen, på ömse sidor om Välenviken, föreslogs som naturområde, den östra delen utmed ån som parkområde samt markerna söder om Torstens ås och vid ängås som idrottsområde. Det framgick även av förslaget att en restaurering av den föro-renade Välenviken var ytterst angelägen. Va-verket utförde en restaurering av Välen 1976-77 genom att ta upp förorenade bottensediment och pumpa massorna till ett invallat område söder om Torstens ås.
Efter de tidigare riktlinjerna presenterade Fritidsförvaltningen 1985 ett mer detaljerat förslag för markanvändningen i Välenområdet. Då var området starkt igenväxt av sly, videbuskage och vass samt utsatt för ett antal olika exploa-teringshot. Vid denna tidpunkt började olika föreningar, bl a Västra Frölunda Naturvårdsförening, Göteborgs Ornitologiska förening och olika lokala grupper att aktivt medverka i diskussionerna om Välens framtid. Några år senare pre-senterade en grupp studenter vid Zoologiska institutionen på Göteborgs univer-sitet ett förslag till en framtida skötsel av markerna kring Välen. Skötselförslaget gick ut på att ta bort vassområden och återskapa betesmarken samt att hävda strandängarna. Detta förslag utgjorde utgångspunkten för Västra Frölunda Naturvårdsförenings och Göteborgs Ornitologiska Förenings ambitioner att återskapa ett öppet och betat landskap med vadarbiotoper på strandängarna vid Välenviken. För att få en sammanhängande och tillräckligt stor areal betes-mark diskuterades vid flera tillfällen möjligheten att försöka flytta Kannebäcks-planen som tidvis översvämmas av havsvatten och ligger olämpligt på en för betesdriften värdefull mark.
I början av 1990 började Västra Frölunda Naturvårdsförening att planera för betesdrift i Välenområdet. Under 1991 påbörjade Fastighetskontoret en restau-rering av området genom att vegetationsröja, slaghacka och inhägna området för djurhållning. Därefter byggdes foderplatser och föreningen köpte boskap och blev djurhållare av rasen Highland Cattle. Göteborgs Ornitologiska förening har regelbundet inventerat och följt utvecklingen av fågellivet i området.
I början på 1990-talet, främst under 1994, muddrades och breddades Stora ån beroende på problem med dagvatten och översvämningar i ån i både Mölndal och Göteborg. Arbetena föregicks av en omprövning av en vattendom från 1936 för underhåll och skötsel av Stora ån och det gamla avvattningsföretaget ersattes med Stora åns dagvattenföretag 1993. Miljöbelastningen av metaller och organiska ämnen i ån uppmärksammades även vid denna tid av Miljöför-valtningen och Va-verket, vilket har lett till omfattande miljöåtgärder i ån, bl a har Va-verket anlagt dammar för rening av dagvattenflöden till Stora ån.
Under de följande åren satsade Västra Frölunda Naturvårdsförening och Fastighetskontoret stora resurser på djurhållning och stängsling och idag får föreningen EU-stöd till betesdrift för ett 15-tal djur på omkring 15 ha betesmark i området. Välen har samtidigt utvecklats till ett attraktivt promenad- och rekrea-tionsområde. Det är idag ett populärt utflyktsmål för naturintresserade männi-skor, inte minst för barn- och skolungdom från hela Göteborgsområdet.
Välenområdets inriktning mot naturvård, park- och idrottsändamål fastlades 1993 i en av Stadsbyggnadskontoret upprättad programhandling, som antogs av Byggnadsnämnden samma år. Arbetsgruppen har för sitt uppdrag - att lägga fram ett förslag till skötselplan - utgått från denna handling. Denna inriktning har ytterligare befästs genom ett beslut av Fritidsnämnden 1998-11-10, där man antog ett förslag till verksamhetsutveckling för park- och idrottsändamål samt golf uppströms Marholmsbron. Själva Välenprojektet, med fokusering på natur-området, finns beskrivet av Västra Frölunda Naturvårdsförening m fl i en rapport 1997-02-03.