bl a för dagvatten, finns sydväst om Kannebäcksplan och planeras på andra ställen i Välenområdet, bl a i vassen vid sälgdungen på Välens östra strand.Välenviken utgör en grund havsvik från Stora åns mynning ut till Marholmen och Näset. Viken utgör ett produktivt brackvattenområde, ett estuarium, där sött och salt vatten möts. Det finns rikligt med marina organismer, bl a mollusker, borstmaskar och kräftdjur samt spigg, bult- och plattfiskarter. Vadarfåglar rastar och födosöker på lerbankarna. Omväxlande i vasskanten och på öppna vatten-ytor påträffas sothöna, häger, gravand och knölsvan.
En grund havsvik med rikt biologiskt liv, god vattenkvalité och rena bottnar utan miljögifter och övergödningseffekter.
Bevarande naturliga stränder och strandvegetation, bottnar och ålgräsbestånd.
I målsättningen ingår att vidmakthålla den naturliga estuariefunktionen med omsättning av organiskt material och närsalter genom biologisk produktion.
Detritusätare, bl a fjädermygglarver samt nate- och ålgrässamhällen.
ålgräs och på grundare vatten olika särv- och natearter, knölsvan, storskarv och borstmaskar.
åtgärder för vattenkvalitéten.
Begränsa föroreningsutsläpp via dagvatten, överlagra alternativt ta bort förorenade bottensediment.
Förhindra lakvattenläckage från Välens gamla mudderdeponi och andra utfyllnader i området.
Anläggande av våtmarker, t ex vattenreningskärr, för vattenrening i åns tillrinningsområde.
Kontroll av vattenkvalitén.
Löpande kontroll av miljögifter i sediment, lakvatten, dagvatten m m.
Regelbunden kontroll, t ex med 3-5 års mellanrum av ålgräsängarnas och bottnarnas status samt produktion.
Begränsning och kontroll av utsläpp från dagvattenledningar och -diken samt från deponier, bl a från mudderdeponien söder om Torstens ås.
Stora ån har en total längd på ca 5 km och är en mycket näringsrik och dagvattenpåverkad å som i huvudsak avvattnar jordbruksmark, trafik- och industriområden i Fässbergsdalen i Mölndal och Göteborg. Under 1994 muddrades och fördjupades ån för att klara flödestoppar i samband med kraftig nederbörd. Förorenade bottensediment och strandbrinkar togs bort på vissa ställen. Bottenvegetation saknas i stort sett ännu efter utförda muddrings-arbeten i början av 1990-talet.
Längs ån pågår anläggning av våtmarker för dagvattenrening. Sträckvis finns spridd busk- och trädvegetation samt ett rikt insekts- och fågelliv, bl a fjärilar, sångare och andfåglar av olika slag.
Vattendrag med god vattenkvalité och livskraftiga bottnar utan miljögifter och övergödningseffekter samt ett representativt växt- och djurliv.
I målsättningen ingår att bevara återkommande vattenståndsfluktationer, översilning och naturliga strandbrinkar. Gynna havsöringbeståndet genom olika biotopvårdande åtgärder, tex utläggande av natursten och etablering av högre vegetation på lekplatserna på begränsade partier.
Begränsa utsläpp av dagvattenföroreningar samt närsalter.
Gynna en naturlig och varierad vegetation längs ån med en mosaik av omväxlande vass, buskar, träd och gräs.
Skapa en bredare och grundare åfåra på vissa partier längs ån, t ex strax nedströms Säröleden och vid en äldre åfåra nedströms Marholmsbron.
Havsöring, storspigg, småspigg, ål, kungsfiskare, häger, storskarv och olika andarter.
Spigg och andra fiskarter.
Havsöring, häger och storskrake.
Vid behov genomföra vissa återkommande insatser för att förhindra för kraftig igenväxning av åfåran och stränderna, t.ex vassröjning Särskilda försiktighets-åtgärder bör iakttas för att motverka aktiveringen av förorenade sediment.
Inom en skötselzon, som sträcker sig ca 6 m utanför åfårans övre brink på båda sidor, får inga hinder för skötsel och underhåll anläggas.
Biotopvårdande åtgärder för olika fisk- och fågelarter och bottenfaunan i ån, t ex iordningställandet av brinkar i ån där det är möjligt för kungsfiskaren att häcka. För att gynna öringen kan natursten läggas på botten på begränsade partier.
Minskning av föroreningsbelastningen på ån, bl a genom utsläppskontroll och anläggande våtmarker för vattenrening.
Viss kontroll av vattenkvalité, bl a av närsalter och miljögifter
Biologisk kontroll av bottenfauna samt av fiskpopulationen genom t ex elfiske-undersökningar.
Vassområdena domineras av bladvass med inslag av rörflen och buskar. Vassarna utgör viktiga livsmiljöer, födosökslokaler, övernattnings- och rastplatser för många arter, bl a ladusvala, stare, skäggmes, sävsparv, vattenrall samt ett antal olika sångararter. Vassbestånden har hög biologisk produktion med bladlöss, flugor, hoppstjärtar vid vattenytan och rikligt med vatteninsekter, t ex dykarbaggar, i vattnet.
Bevarande av vassbälten längs Stora ån med angränsande partier av buskar och träddungar.
Bevarande av vassområdet utanför sälgdungen på Välens östra strand och vassbältet längs mudderdeponin på Välens västra strand.
Sävsparv, brun kärrhök, vattenrall samt trastsångare och rörsångare, sävsångare och skäggmes i rena vasspartier samt kärrsångare, näktergal och rosenfink, knutna till busk- och vassvegetationen längs ån.
Bladvass, viden, bladlöss
I huvudsak fri utveckling av vass och i viss utsträckning även av videbuskage.
Naturliga våtmarker finns i form av enstaka fuktängspartier och sumpar vid Stora åns nedre del och vid Välenviken. Mellan Kannebäcksplanen och koloniområdet finns på båda sidor av ån sumpartade rester av äldre åfåror. Vid Välenkolonin samt uppströms Marholmsbron och vid Store Lund finns våtmar-ker av skiftande slag, t ex diken, igenväxande fuktängspartier med inslag av bl a vass, vattenskräppa, strandmolke, älgört svärdslilja och kabbeleka. I dessa miljöer påträffas fågelarter som sävsparv, kärrsångare, och gräshoppsångare
Bevarande av diken samt naturliga sump- och kärrartartade våtmarkspartier.
Vattenrall och småfläckig sumphöna vid den äldre sumpartade åfåran samt beckasiner och gräshoppsångare i igenväxande fuktängspartier och diken. även groddjur och sländor.
Groddjur, sländor, vattenrall och gräshoppsångare, bladvass, strandmolke och svärdslilja.
Vid behov vass- och buskröjning för bevarande av fuktängspartierna.
Vård och underhåll av öppna diken samt åtgärder för att bevara och optimera naturlig vattenrening av dag- och lakvatten i våtmarker.
Anlagda vattenreningskärr och andra våtmarker för rening av förorenat och näringsrikt vatten, bl a för dagvatten, finns sydväst om Kannebäcksplan och planeras på andra ställen i Välenområdet, bl a i vassen vid sälgdungen på Välens östra strand.
Vattenreningskärret utgörs av ett antal seriekopplade och solexponerade grunda levér, max 20 cm djupa, i vilka vattnet långsamt får rinna igenom. Principen bygger på den uråldriga risodlingstekniken och innebär att tillförda näringsämnen i dagvattnet omsätts i olika näringsvävar, bl a med hjälp av bakterier, alger, vattenloppor, rovinsekter grodor och fåglar.
Olika anlagda våtmarker med vattenrenande funktion genom naturliga biologiska processer.
Minskat utsläpp av näringsämnen och föroreningar till Stora ån och Välenviken.
Omsättning av närsalter genom upptag i biomassa och denitrifikation samt fördröjning och fastläggning av partiklar och föroreningar för att undvika direktutsläpp.
Skapa produktiva våtmarksmiljöer med rik biologisk mångfald, bl a vatten-insekter, sländor, groddjur och fåglar.
Olika sländarter, vatteninsekter, grodor och våtmarksfåglar, t ex häger samt änder och dvärgbeckasin.
Bakterier, planktoniska alger, zooplankton, vatteninsekter, grodor samt änder (bl a för spridning av arter till kärret).
Alger, grodor, sländor och gräsand.
årlig slåtter och om möjligt bete av uppväxande gräs och annan vegetation, buskar, vass, mellan och runt om leveérna i vattenreningskärret.
Bortrensning av högre vattenväxter i leveérna senast i början av augusti samt vid behov upptag av sediment.
Vid nyanläggning av vattenreningslevéer i vasspartier fräses vassens rotfilt till ca 20 cm djup.
Fortsatt inventering av utsläpp samt vid behov anläggande av våtmarker för vattenrening.
Kontroll av djup och vattennivåer samt viss vattenprovtagning för att bevaka vattenreningen samt följa utvecklingen av det biologiska livet i våtmarkerna.
Särskild inventering av mål- och indikatorarter.