enstaka observationer, överflygande ex

Glada, röd glada, blir 60-70 cm lång, har ett vingspann på 140-165 cm och är därmed något större än ormvråk. Den är brun med ett ljust längsband på ovansidan och ett stort vitt parti på undersidan av varje vinge. Det bästa kännetecknet är att den roströda stjärten är djupt kluven. Glada livnär sig av smådäggdjur, fåglar, ormar, ödlor, grodor, fiskar och insekter, och den äter gärna kadaver. I Sverige förekommer arten nästan bara i Skåne, där omkring 150 par häckade 1990. I övrigt finns den spridd i delar av Europa och österut till Kaukasus. De flesta ungfåglarna i Sverige flyttar till v. Europa på hösten, men sedan 1950-talet övervintrar allt fler av de vuxna fåglarna i sydligaste Skåne. Numera stannar omkring 85% av de vuxna fåglarna kvar i landet, och de utfodras regelbundet med slakteriavfall. Den svenska gladstammen hör i dag till de starkaste i Europa, och med början 1989 har man kunnat plantera ut svenska glador i Skottland för att bättra på stammen där. Man har då tagit fåglar från bon med minst tre ungar, och minst en unge har alltid lämnats kvar. (Från Nationalencyclopedin)