enstaka observation

Pilgrimsfalken förekommer i alla världsdelar utom Antarktis och är 36-50 cm lång (honan störst) med ett vingspann på 91-112 cm. Den är gråsvart eller svartbrun på ovansidan och vit med fin mörk tvärbandning undertill. Ett brett mörkt mustaschstreck sträcker sig från hjässan ned på varje kind. Arten livnär sig mest av medelstora fåglar, som oftast slås i flykten. Under en attack störtdyker falken mot bytet i upp till 250 km/h (enligt andra uppskattningar 400 km/h). Pilgrimsfalk fanns tidigare i så gott som hela Sverige men har under 1900-talet gått tillbaka mycket starkt här, liksom i stora delar av övriga utbredningsområdet. I början av 1900-talet var främsta orsaken jakt, men under 1950- och 60-talen var orsaken förgiftning genom bekämpningsmedel inom jordbruket. Förgiftning leder till att vuxna fåglar kan dö och till nedsatt fortplantningsförmåga. Sedan 1972 drivs i Sverige Projekt Pilgrimsfalk av Svenska naturskyddsföreningen för att rädda arten. (Från Nationalencyklopedin)